Min mamma berättade för mig om hur det var att växa upp i efterkrigstidens Polen.
Stalinismen höll ett järnhårt grepp kring folket, bakom kuddar och stänga dörrar lyssnade hennes föräldrar på radiokanalen Free Europe på låg volym att det det inte skulle höras ut. Radiokanalen var en av alla de saker som var totalförbjudna. På listan fanns också kultur, litteratur och så klart, musik.
Över 1500 sånger var totalförbjudna då de ansågs hylla polsk nationalism eller västerländsk dekadens.
En av de sånger som var förbjudna var Czerwone Maki na Monte Cassino, Röda vallmo på Monte Cassino, som skrevs på natten mellan 17 och 18 maj 1944, av Albert Schutz och Feliks Konarski nere i lägret nedanför berget där det av tyskarna ockuperade klostret som soldaterna strax skulle anfalla stod.
I Konarskis memoarer skrev han:
"For the first time singing Red poppies on Monte Cassino, we all cried. Soldiers cried with us. Red poppies, which bloomed over night, became one more symbol of bravery and sacrifice - a tribute of alive ones, whom for love of freedom died for freedom of people."
Bild: Wikipedia
Sången beskriver hur polska soldater gav sina liv för Europas folks frihet. Den inledande raden lyder 'Röda vallmo på Monte Cassino, istället för dagg dricker de nu polskt blod' och det är något poetiskt, ädelt, vackert och fullkomligt vidrigt i de orden som väcker så mycket känslor inom mig.
Jag tänker på mamma född under andra världskriget, jag tänker på mina bekanta i Ukraina, Los Angeles, Iran och Palestina och jag försöker på något sätt bearbeta den fullkomliga dårskap, cynism och brist på medmänsklighet som råder i världen idag. Men jag tänker också på mod - och motstånd.
Jag tänker på hur min morfar öppnade vardagsrumsfönstret på vid gavel och hur han på violin och min tioåriga mamma på piano spelade Czerwone Maki na Monte Cassino, gång på gång så det ekade över gatan.
Motstånd kan ta många former. Det måste ha många former.
Min tioåriga mamma spelade förbjudna sånger på piano.
Dagar som denna tänker jag...
Vilken form tar mitt motstånd?
Vilken form tar ditt?